Frågor och svar

Svenskt Sigill är en miljömärkning för svensk mat och blommor. Märkningen tar ett helhetsgrepp på hållbarhetsfrågan och omfattar dessutom både djuromsorg och livsmedelssäkerhet.

Minskad klimatpåverkan, ökad biologisk mångfald och ett hållbart vattenuttag är exempel på områden där Svenskt Sigill driver utvecklingen inom lantbruket. Oberoende kontrollanter åker ut till gården och ser till att reglerna följs.

Hållbarhet är komplext, det går inte att titta på en fråga i taget om vi ska uppnå hållbarhet på riktigt. Det går inte att jobba med enkla svart/vita lösningar. Det går inte att ställa klimat mot djuromsorg eller biologisk mångfald mot en hög skörd.

Hållbarhet på riktigt handlar om att jämka, kompromissa, väga många olika frågor mot varandra och samtidigt aldrig förlora förflyttningen framåt mot ett bättre och hållbarare samhälle. Det är därför som det krävs hundratals regler för varje typ av produktion för att klara våra tuffa krav. Kolla till exempel vad som gäller för varje morot 105 kontrollpunkter

Bara mat och blommor som kommer från gårdar med Svenskt Sigill certifiering får lov att använda vårt märke. Grunden för Svenskt Sigill är en tredjepartscertifiering vilket innebär att det inte är vi som gör reglerna som sköter kontrollerna.

Istället är det oberoende revisorer som sköter att kontrollerna sker varje år. Vartannnat år innebär det att revisorerna åker ut på gården och vartanat år gör bonden själv en genomgång av allt är som det ska och skickar in det till revisorn. Om vi eller revisorerna får kännedom om att något inte stämmer på gården till exempel överträdelser för djurskydd eller miljöskydd så ska en extra kontroll göras inom 3 dagar.

De regler som ingår i certifieringen bakom märket Svenskt Sigill går alltid utöver lagkrav och branschriktlinjer. Svenskt Sigill vill driva utvecklingen av det svenska lantbruket och odlingen mot hållbarhet på riktigt.

Det innebär bland annat att kycklingar får större yta att röra sig på, lamm alltid ska få gå ut och beta och att åtgärder för att både bevara och skapa miljöer för insekter, växter och fåglar ska göras hos alla våra odlare.  Läs mer om vårt arbete för djuren och för biologisk mångfald

Råvaror och växter som märks med Svenskt Sigill ska bestå av 100% Sigillråvara.

Råvaran ska vara odlad, uppfödd, född, producerad, slaktad, förädlad och förpackad i Sverige.

Krukväxter, perenner och vedartade växter ska ha haft den huvudsakliga odlingstiden eller tillväxten i Sverige. 

Alla ingående ingredienser i en sammansatt produkt ska ha svenskt ursprung. Den huvudsakliga råvaran som tex blåbär och mjölk i blåbärsyoghurt eller kött i en korv ska alltid vara certifierad enligt Svenskt Sigill.  En sammansatt produkt kan vara tex en korv eller smaksatt yoghurt. Om någon råvara som behövs i produkten inte odlas i Sverige till exempel citron, choklad så tillåter vi max 10% vegetabiliska råvaror som inte har svenskt ursprung. För animaliska livsmedel som kött, mjölk eller fisk finns inga undantag, där tillåts endast råvaror med svenskt ursprung. Full spårbarhet från jord till bord gäller så varje råvara kan spåras till ursprunget.

Svenskt Sigill togs från början fram av Lantmännen 1995, som en odlingsstandard för spannmål. Syftet var att minska användningen av bekämpningsmedel, minska näringsläckaget och öka den biologiska mångfalden. När Lantmännen omorganiserade verksamheten, tvingades de av Konkurrensverket att göra sig av med varumärket Svenskt Sigill.

I slutet av 2001 förvärvade LRF varumärket Svenskt Sigill, och verksamheten placerades i bolaget Sigill Kvalitetssystem AB. I samband med det togs också en ny logotyp fram som är väldigt lik den vi har nu. Den fanns först på

• Skogaholms Limpa
• Vetemjöl
• Havregryn

Spännande nog har ingen av dessa Svenskt Sigill märke idag år 2021. Det kan ändra sig snabbt i märkningsbranschen. 

En miljömärkning finns till för att visa att maten eller blommorna som märket sitter på har producerats enligt vissa regler. Reglerna sätts upp i samråd mellan handel, bönder, miljö- och djurskyddsorganisationer och i vårt fall med fokus på aktuell forskning. 

Nej, Svenskt Sigill strävar också efter ett hållbart samhälle men har valt en annan väg än ekologiskt. Vi vill inte vara bundna till EU:s regelverk för ekologisk produktion. Vi vill bara bygga våra regler på vetenskap och den senaste forskningen.

Effektiv odling och uppfödning där så mycket som möjligt tas tillvara är viktigt för att ha lägre klimatpåverkan och använda mindre mark till matproduktion i världen. 

Djuromsorg är en grundsten inom allt som Svenskt Sigill gör. En viktig del är att alla djur ska tas om hand på bästa sätt och ingå i ett systematiskt djurhälsoprogram. Våra obereoende kontroller gör också att missförhållanden fångas upp snabbare än i ocertifierad djuruppfödning. Forskning från Sveriges lantbruksuniversitet visar att Svenskt Sigill gårdar har färre problem med djuromsorg än andra svenska gårdar. 

Det är mest effektivt ur klimatsynpunkt att tränga ihop djur i en lada och föda upp dem så snabbt som möjligt. Men så vill vi inte ha det. En klimatsmart produktion får inte ske på bekostnad av att djuren ska ha det bra. Läs gärna mer om djursomsorg här

Generellt har vi krav på att djuren ska må bra och kunna utföra sina naturliga beteenden. Dessutom har vi krav på att uppfödaren är ansluten till ett program för djurhälsovård så att djuren är så friska som möjligt. Dessutom har vi regler så att  

• Kycklingar får större yta att röra sig på 
• Lamm ska alltid få gå ut och beta 
• Spaltgolv än inte tillåtet. Grisar och nötkreatur måste ha hela liggytor. 
• Alla djur ska vara friska och uppfödaren måste delta i ett djurhälsoskyddsprogram.  

Svenskt kött som du äter är alltid fritt från antibiotikarester. Det finns strikta riktlinjer för karenstider som innebär att inga djur som slaktas till livsmedel innehåller antibiotika. Därför tycker vi att antibiotikafritt kött är en felaktig beskrivning. Allt svenskt kött är antibiotikafritt.

Dessutom tycker vi att även djur ska få antibiotika när de är sjuka. I Sverige är förskrivningen väldigt låg och görs alltid av veterinär och antibiotika ges aldrig i onödan till friska djur.

Hållbarhet på riktigt är en rörelse. Vi strävar efter ett hållbart samhälle men det är mycket kvar innan vi når dit. Därför måste vi hela tiden röra oss, förbättras och sätta målen högt. Vi behöver arbeta tillsammans med vetenskap och praktik. Produktionen av mat och blommor är inte hållbar idag men om vi ska uppnå hållbarhet på riktigt måste vi fortsätta jobba, producera och samtidigt bli mer hållbara hela tiden.

Hållbarhet är komplext, det går inte att titta på en fråga i taget om vi ska uppnå hållbarhet på riktigt. Det går inte att jobba med enkla svart/vita lösningar. Det går inte att ställa klimat mot djuromsorg eller biologisk mångfald mot en hög skörd. Hållbarhet på riktigt handlar om att jämka, kompromissa, väga många olika frågor mot varandra och samtidigt aldrig förlora förflyttningen framåt mot ett bättre och hållbarare samhälle.

Kort svar: Ja

Längre svar: Men inte hur som helst. Certifieringarna som ligger bakom märkningen Svenskt Sigill ställer långtgående krav på att odlaren använder rätt dos handelsgödsel vid rätt tidpunkt. Att vara effektiv med alla resurser, att ha friska plantor som kan ta upp gödseln, är grundbultar inom Svenskt Sigill. En hög skörd är en viktig insats för att minska klimatpåverkan från odlingen och att kunna ge plantan rätt näring vid rätt tid är en förutsättning för detta. Samtidigt kräver Svenskt Sigill gräsbevuxna skyddszoner mot alla vattendrag för att ytterligare minska riskerna för läckage som kan leda till övergödning.

Kort svar: Ja 

Längre svar: Bara i de fall som skörden riskeras. De odlare som är certifierade på Svenskt Sigill-nivå behöver följa ett strikt regelverk.

I första hand arbetar odlaren förebyggande mot växtskador. Friska grödor är det bästa skyddet för att motstå angrepp av olika slag.

I andra hand används biologisk bekämpning av samma typer som används i ekologisk odling.

I de fall som skörden är i fara så tillåts användning av kemiska växtskyddsmedel. Det anser vi är det bästa sättet att vara effektiva ur klimatsynpunkt. 

Kort svar: Ja

Längre svar: De odlare som får märka sina produkter med Svenskt Sigill är certifierade enligt strikta regler. Det innebär bland annat att odlarna måste ha en sund växtföljd, det vill säga variera vilken gröda som odlas på samma plats. De odlar ofta mellangrödor, det vill säga försöker hålla marken grön så stor del av året som möjligt vilket minskar risken för erosion. Mot alla vattendrag odlas minst 6 meter permanent gräs vilket minskar risken för att den bördiga jorden eroderar och rinner ut i vattendrag.  I den unika listan på åtgärder för biologisk mångfald finns valbara åtgärder som odlaren måste välja mellan och samla ihop en viss poäng för att uppnå reglerna. I den listan finns åtgärder som ökar mängden djur och mikroorganismer även i marken, som till exempel att odla gräs (vall) i flera år i rad. Detta ökar bördigheten i marken. 

Nej det är inte tillåtet med spridning av avloppsslam. Om man har använt avloppsslam så har vi en karenstid på 5 år. Anledningen är att slammet innehåller för mycket oönskade ämnen som t.ex. tungmetaller, hormonstörande organiska ämnen, mikroplaster samt rester från läkemedel inklusive antibiotika samt hormonpreparat. Risker finns för reproduktionsstörningar hos vattenlevande organismer och antibiotikaresistenta bakterier. Avloppsslammet innehåller också viktiga växtnäringsämnen, framförallt fosfor och organiskt material som på sikt ger en ökad bördighet. Vi vill precis som många andra skapa ett bättre kretslopp mellan stad och land men anser inte att det i dagsläget finns tillräckligt stora positiva effekter för att uppväga de negativa. Vi är mycket positiva till den teknikutveckling som sker för återföring av renat fosfor till jordbruksmark och önskar att svenska lagstiftare tar en mera aktiv roll i denna utveckling